Jag vill spy, få upp allt jag ätit och spy så hårt att jag tillslut får upp blod. Jag har aldrig velat göra det förut, och om inte mamma var hemma skulle jag nog göra det.

Försökte snacka med H idag om att jag inte äter så mycket, men det blev mer som om att jag berättade det i då-tid än i nu-tid.

Jag tror aldrig jag kommer lyckas berätta för någon, kanske för min bästa killkompis men man vet aldrig.

Vi får se, just nu mår jag illa bara jag tänker på mat.

*suck* Jag är rädd, faktiskt, men vågar inte prata med någon som skulle kunna prata med mina föräldrar.

*sucksucksuck*

kram på er!

Min lunch: En potatis och lite grönsaker. Jag är sjukt stolt, fantastiskt att jag lyckades hålla mig, men sedan så var jag tvungen att äta nu på eftermiddagen eftersom jag ska iväg på dans, streetjazz.

En av mina bästa vänner, H, såg lite misstänksamt på mig idag vid lunchen men jag log bara brett mot henne och började snacka med min kompis O som vi misstänker för att vara bulimiker. Det låter hemskt, men om O bara erkännde att hon är mia-anhängare skulle allt kännas så mycket bättre för mig, då skulle jag kunna prata med henne om mina försök att gå ner i vikt och om hur mycket det skrämmer mig!

Men det går inte, jag kan inte tvinga henne att säga någonting.

Nu ska jag tönta mig och se på tokio hotel intervjuer,

kram

Min praktiskt taget svältdag har börjat, pga att jag åt så mycket igår. Jag har inte käkat frukost än, men det får inte blir mer än en macka och ett glas juice. (Jag måste ha lite krafter så att inte magen kurrar för mycket.) Till lunch ska jag försöka hålla mig och knappt äta någonting.

Önska mig lycka till!

kram

Tillbaka från baletten! Min balettlärare sa (som vanligt) åt mig att dra in magen, spänna rumpan och sträcka på vristerna (trots att jag är den vars vrister är finast i hela gruppen, det har hon sagt *stolt* xP)

Idag har jag frossat, illa illa illa, lunchen var väl okej i alla fall: typ en potatis (den var redan skuren i bitar när jag tog den), en halv fisk och grönsaker. Sedan kände jag mig så stolt över att jag har tränat så mycket att jag köpte en STOR MUFFIN MED CHOCKLADBITAR!  Dumtdumtdumt, jag som inte ens tål mjölk!! Sedan åt jag godis som jag inköpt för att ta ngn bit då och då för att magen inte ska kurra för mycket (vilket den gjorde iaf, ngn som har tips på hur man får bort kurrandet utan att alltid bära runt på en vattenflaska med citronvatten?) sedan, när jag kom hem, åt jag 2 (!) mackor, med kassler (Jag mår illa bara av att tänka på det) och sedan när dansen var slut köpte jag en chockladboll, och när jag kom hem åt jag mcdonaldsmat! (visserligen en happymeal med chicken mcnuggets och jag fick en fin liten sugababes leksak xD fast jag ville ha en med tokio hotel :( *besviken*) Sedan åt jag mer godis och chips! (Jag vågar inte ens se på vågen...) Jag har aldrig ens tänkt tanken att spy för att gå ner i vikt, men tanken smyger på, fast jag tror aldrig jag skulle kunna göra det, jag har en kompis som är strängt misstänkt för att vara mia (bulimi)-anhängare och jag är så orolig för henne att jag får ryck så fort hon går in på toa! Jag får helt enkelt praktiskt taget svälta imorgon, och träna mycket!

Kram! (någon som vet en psykolog eller något sådant som man kan snacka med utan att ens föräldrar behöver veta det, helst inte en skolkurator för min skvallrar :()

Sholaho bloggen och alla söta läsare, jag uppskattar verkligen era kommentarer, även om jag inte alltid håller med er ;)

Så du som läser detta, feel free to comment. Flera av er har tagit upp det här med att ätstörningar är en del av det man tänker på i min ålder, och jovisst jag är inte korkad, det förstår jag att man gör, men hur många är det totalt som fullföljer sina tankar? Som börjar äta mindre och mindre och som tränar mer och mer? Inte alla, men jag är en av dem och alltså innebär det att detta är mer än bara en tanke, det är en gärning.

Snart ska jag iväg till baletten, det ska väl inte direkt bli kul men skönt, får fixa till min hållning lite grand och få lite hård kritik av min lärare om att dra in magen, snacka pepp för att gå ner! ;P

 Kram

(Sökte på ana på bilder på google, och så dök denna bild upp. Helt sjukt att det finns ana-barbiedockor. Ana- Anorexia. Jag skulle vilja ha en, men jag tycker inte riktigt att det sänder ut rätt budskap till småtjejer/killar.)

Me: Ja du nu kommer jag att vara hård mot dig men det är nog på tiden att någon är det. Du är 15 år du är inte tjock så varför gnälla om att du ska gå ner några kilon. Det du behöver är en riktig psykolog som kan ge dig lite vett i skallen. Alla bilder på tjejer som du har i din blogg är antagligen fotograf galna bimbos som tror att de är bättre än andra eller vältränade. Börja träna det ger mer inte svälta dig... Vet du egentligen vad som händer med kroppen när du svälter dig? Börja använda hjärnan för guds skull flicka lilla

Mitt svar: Jag tränar! Om du läst min blogg lite mer grundläggande skulle du märkt det, typ 5½ h dans varje vecka, gympa i skolan, 30 situps och armhävningar varje dag, springer på söndagar mm. Visst, jag äter mindre också, men det är en kombination. Som jag sagt tidigare, det här är mitt sätt att försöka må bättre, båda på insidan och utsidan.

Kram!

Idag har varit en BRA dag, erkänn, ni är chockade!

Jag snackade till och med lite med mina två gamla barndomsvänner som praktiskt taget ignorerar mig och jag ignorerar dem. Det var kul, för jag har saknat dem båda lite grann. Enda dåliga var väl maten, åt alldeles för mycket till lunch; Ris, pastasallad, grönsaker, macka och sen till mellanmål; macka med KORV, tre glas apelsinjuice, vindruvor och så åt jag godis. Illa illa, menmen, man får unna sig lite när man varit duktig och gått ner 1,8 kg på cirkus 3 dagar :D

(Jag älskar den här bilden, så himla klockren!)

Hon studerar noggrant sin kropp.
Jag är äcklig
Håller ut en liten, liten bit hud från magen, och ser det som fett.
Jag är hungrig.
Snyftar lite, men biter ihop. Hon känner sig stark, kan motstå suget.
Bara en liten godisbit?
Tar ett glas vatten med en citronklyfta.
Nu klarar jag mig en stund till.
Dricker, det är svalkande och lugnar den kurrande magen.
Allt är bara bra, smala människor är mer omtyckta.
Hon ser ner på vågen.
Jag vill inte titta.
Blundar hårt, men öppnar tillslut ögonen försiktigt.
Fan.
38,5 kg.
Hela 10 kg kvar.

Det är jag som har skrivit den texten, för ett tag sedan i somras, lade ut den på en annan hemsida som heter poeter.se och fick mycket bra kritik för den. Inte för att jag har utvecklats till en anorektiker, men tankarna om att gå ner spökar i bakhuvudet på mig och jag går ner också. Ca 2 kg på 2 dagar, det är galet.