Hon var (och är) helt fantastiskt, tänk om man kunde se ut som hon gjorde.

Vilka nyckelben!

Vilka ögon! Vilken blick! Vilken kropp!

Jag vet att min kropp fysiskt sett inte mår bra av att jag går ner i vikt, men psykist sett så får det mig att känna mig bättre!

(Förstår ni?)

Jag är inte korkad, vet mycket väl att det är farligt att gå ner mycket i vikt, men jag ska ju bara gå ner några kilon till och så ger det mig bättre självkänsla!

Allting jag säger/skriver låter som bortförklaringar, men det är sanningen.

(Har gått ner 0,5 kg till!)

Min älskade stora-storasyster var hemma igårkväll som sagt och vi pratade om livet i typ 2 timmar. Jag berättade att det var jobbigt i skolan med kompisarna och så, praktiskt taget allt förrutom det om att jag vill gå ner i vikt. Jag kan lita på henne till stor del, men om jag sa sanningen om det skulle hon definitivt springa till mamma och pappa och berätta.

I slutet av samtalet, lyckades jag intala henne om att allting blivit lite bättre. (Vilket det inte har blivit...)

Min storasyster lagade middag idag, och bara tanken på att äta fick mig att rynka på näsan, det är läskigt hur snabbt något som jag kunde proppa i mig hur mycket som helst av helt plötsligt blivit något som jag vill vara utan.

I alla fall ett tag, så att jag kommer ner till 43-45 kg, sen är det stopp, hoppas jag...

Tillbaka till ämnet, min syster lagade middag, och till min stora glädje hade hon gjort sallad!!!!!!! (visserligen med lite skinkbitar i, men det var gott^^)

Åt upp ALLT! Nu ska jag träna lite, 30 situps och 30 armhävningar, here I come!

Jag tror aldrig att jag har tränat så mycket som jag gjort dem senaste dagarna.

Fredag: Dans och de vanliga 30 situpsen och armhävningarna.

lördag: Orientering,dans och de vanliga 30 situpsen och armhävningarna.

Söndag: Sprang/gick 2,5 km, dans och de vanliga 30 situpsen och armhävningarna.

måndag: Dans i skolan och idrott i skolan och så ikväll blir det de vanliga 30 situpsen och armhävningarna.

Snacka mycket fett och kalorier jag har brännt!

Men nu hetsäter jag godis, inte bra inte bra inte bra, så får väl lägga till några extra situps ikväll.

(Min lunch: Lite ris, lite pastasallad, vatten och blomkål.)

Idag är det skola som gäller, det är ganska skönt eftersom det innebär att jag kommer kunna skippa lunchen, eller i alla fall äta lite.

Nu ska jag äta litelitelite frukost, eftersom mamma och pappa är hemma, och sedan ta bort nagellacket.

kram!

Vill så gärna gå ner till min storasyster som är hemma ikväll, hon bor ju i sin egen lägenhet annars, vill berätta allt som är jobbigt för henne, vill att hon ska krama mig och säga att allt kommer att bli bra, vill att hon ska förstå och att hon inte ska berätta för mamma och pappa, vill inte se deras medlidande/besvikna blickar.

Men det går inte, kan inte gå ner och gråta och snacka med henne eftersom hon pratar med mina föräldrar och min andra syster, dessutom har jag ju spenderat det senaste halvåret till att intala henne om att allt är ''bara bra''.

Kan inte snacka med skolkuratorn, eftersom en kompis till mig berättade att hon skurit sig och då ringde kuratorn hem till hennes föräldrar trots att min kompis sa att hon inte ville att hon skulle göra det! Kuratorn har tystnadsplikt!

Finns det inte någon därute som vill snacka, som förstår och orkar lyssna på mig?

Jag hatar dig inte, det du säger är sant och att hata dig för det skulle bara vara patetiskt. Visst, jag känner mig osedd, och visst, det kanske är så att jag omedvetet skapar en ätstörningar för att bli sedd, men samtidigt ger mig tanken på att träna och gå ner i vikt mig en känsla av att ha ett mål. Något att se fram emot, det låter helt dumt och sjukt och jag vill inte vara någon förebild för någon i det här ämnet, men det är sanningen.

Men om det finns någon därute som vill snacka ana eller något sånt och som tror sig förstå, kan ni väl kommentera och skriva er mejladress?

kram.

(Gått ner 0,5 kg sedan igår, kan bero på att jag åt hur mycket som helst igårkväll, men i alla fall! :D)

Om ca en timme ska jag på streetdance, det ska bli kul, har ny lärare så jag hoppas hon är bra!

Innan måste jag äta något, lunch typ, har dragit ut på det bra länge nu och det känns som om min mage kommer dö av hunger. (trots att jag dricker citronvatten)

Dessutom så är ju mamma hemma, så om jag inte äter lunch kommer hon misstänka något.

Nu ska jag lugna min kurrande mage och äta lite, tror aldrig att jag kommer lyckas med att sluta äta helt, det är i och för sig inte mitt mål, mitt mål är bara att gå ner några kilon.

Kram!